DNS är en förkortning för “Domännamnssystemet” (Domain Name System på engelska) – ett system som finns till för att förenkla adressering mellan datorer på IP-nätverk genom att konvertera alfabetiska namn till numeriska IP-adresser. Kort sagt är DNS ett hierarkiskt namnsystem för tjänster och resurser som är kopplade till internet. Nedan kan du läsa mer om vad DNS är och hur det fungerar, samt hur du skyddar dig från eventuella DNS-läckor.
Ilma Vienazindyte
Mar 08, 2020 · 4 min. läsning
Till att börja med så är DNS en förkortning på Domain Name System, vilket är ett hierarkiskt namnsystem för tjänster och resurser som är kopplade till internet. DNS-systemet är skapat så att det snabbt får fram IP-adresser och sedan kopplar dem samman med olika domännamn. Detta gör DNS bland annat genom att det översätter lättare memorerade domännamn till de numeriska IP-adresser som behövs för att hitta och identifiera datatjänster och enheter och har varit en viktig del i Internet-funktionaliteten ända sedan 1985.
Först och främst – vad är egentligen en databas? En databas är en bas där man samlar data (information) som med hjälp av olika program enkelt kan söka upp enskilda delar av information och det är precis så som DNS-databas är uppbyggd. När DNS-systemet hittar information om IP-adresser så kan också DNS-systemet få upp om adressen är kopplad till något specifikt domännamn. Att DNS är en databas som är hierarkisk betyder att all information som lagras via DNS-databasen är samlad i en så kallad trädstruktur. Så svaret på frågan: Vad är DNS? är förenklat att det är en databas som gör det enklare att adressera IP-adresser och nätverk.
Detta skapar stora möjligheter att snabbt få fram den information som man söker och som man har intresse av.
Vad man menar med trädstruktur är att organisationen i ett DNS-system ser ungefär likadant ut som ett träd, där alla delar av trädet förgrenar sig i roten. Domännamnet blir i detta fall en märkning som utmärker var man kan hitta information om vilken IP-adress som är kopplad till namnet och i varje nod inom denna struktur så hittas ett nytt domännamn (nodnamn) och det skapar en ny sökväg som i sin tur leder informationen rätt i trädet. Översättningen sköts av internetleverantören man använder sig av som tillhandahåller DNS-servrar. Om servern går trögt, så kan man få felmeddelandet “dns server svarar inte” och man kan behöva gå in på inställningar och göra en så kallad “Flush DNS” för att rensa DNS cache. På detta fantastiska vis så hjälper DNS-systemet till att omvandla domännamnen till IP-adresser och först kontaktas en DNS-server innan du sedan skickas vidare för att begära den unika IP-adressen för den plats som du besöker, och detta sker blixtsnabbt.
Som nämnt så förgrenar sig alla noderna till roten på trädstrukturen i en DNS-databas. Roten är resterande av internet beroende av och här finns 13 IP-adresser som har rotnamnserver och bakom dessa adresser så kan det också finnas ännu fler utspridda kluster med ännu fler servrar. Det totala antalet servrar i roten är kring 200 st. Det är The Internet Corporation som har hand om rotnamnservrarna. Dessa servrar i DNS-systemet skickar i sin tur vidare information till nästa nivå i trädstrukturens hierarki som kallas för toppdomäner och brukar förkortas som TLD. Det är dessa domäner som är närmast roten.
Det är en stor mångfald som råder när det kommer till vem/vilka som har ansvaret för att administrera toppdomänerna och här i Sverige så är det Internetstiftelsen i Sverige (IIS) som ansvarar för den svenska .se-domänen som vi svenskar använder oss av. IIS är en organisation som via bland annat överskott av registreringar av domännamn finansierar internetutvecklingen i Sverige. Om man önskar registrera ett nytt domännamn så vänder man sig till administratörerna av den toppdomän man vill registrera sig i. Ett Domain Name system gör det med andra ord möjligt att förenkla adresseringen av datorer och IP-nätverk.
Eftersom att DNS servrarna du använder i regel är tilldelade av din internetleverantör, är det enkelt för dem att övervaka vad du gör online. Detta kan hota din integritet och även innebära att du blir ett enkelt offer för hackare, därför är det viktigt att du skyddar din integritet när du surfar online.
Du kan på ett väldigt simpelt sätt ta reda på om det förekommer någon form av läckage via din DNS-server genom ett DNS-läcktest. Då kommer du att kunna se om din faktiska IP-adress visas eller om den är krypterad, vilket den ska vara om du använder dig av en VPN (läs mer om vad är VPN). Håll dig säker och trygg när du surfar på internet och se alltid över om du kan göra något för att minimera dina risker för att drabbas av dataintrång.